Natur(ligtvis)
ska jag som alla andra fota solnedgång efter solnedgång. Men hur kan man låta bli..
Utflykt..
Vi skulle på safari i kommunen
det hade ju kunnat regna men
det hade ju kunnat regna men
det var hett så som sig bör i Juli
vi startade AC:n och iväg for vi
Mot Östansjö, sedan snabbt Gottne igenom
Utteråvägen ledde till Hädanberg så småningom
Vi svänga' förbi Boström men han var inte hemma
inget förgäves då vi istället på denna lilla goding fick klämma
Raka spåret in till Järvbergets lilla by
utsikten över Tågsjön var inte usch och fy
vi såg även vindkraftsparken som är alldeles ny
Vi nådde tillslut fram till denna man
och han bjöd på fika och mat han
han tog oss även med upp till vindkraftsparken
vi körde och körde innan vi vart runt på hela marken
Helgen efter var det dags för Lindströmska tävlingsdagen
först var det tipsslinga, bara ta sig i kragen
Vi pausade lite med tårtkalas
innan nästa uppgift skulle tas
på vågen fick vi stå med
peter trodde att han vägde lika mycket som en moped
Elias satsade på att väga lika mycket som en stock
antingen var den för lätt eller han för tjock
antingen var den för lätt eller han för tjock
en underbar tradition att längta till
och god mat såklart ifrån grill
det är ordnat så bra som det bara går
tusen tack, vi längtar redan till nästa år
Böj dig för böljan..
Klockan är strax före ett, det är onsdag och jag har nu vart ledig i två veckor. Imorgon börjar officiellt min graviditetsledighet- så om jag ska följa skriften om hur man borde bete sig så ska jag från och med imorgon ligga still med fötterna i högläge och kanske ta en promenad ibland.
Men jag känner mig piggare än någonsin på något vis! Verkligen inte pigg i bemärkelsen muskelstyrka eller kondition utan pigg i sinnet på något vis. Jag känner mig liksom lugn och sprudlande på samma gång.
Måndagkväll - när resten av Övik var på gratiskonsert i parken låg jag här, halvvägs upp på Rutberget och såg hur solen sakta försvann bakom trädtopparna samtidigt som ett avlägset dunka dunka ekade i från stan. Inte en enda insekt som störde, bara värme och doft av tallmo och grillrök.
Igår styrde vi kosan ut på den glödande sjön och vid kvart i elva när vi susade tillbaka till land för att göra kväll var första gången på hela dagen som vi inte svettades. Ljuvligt.
Nu ska jag ta mina svullna fötter ut i sommaren igen. Man får ju skämmas som sitter inne en sådan här dag. Fast SMHI säger annat så ligger det ju liksom i generna att man ska ta vara på varenda soltimme som om det skulle vara den sista,.
